Koppling mellan smakämnet diacetyl och livsfarlig lungsjukdom

Upplagd på IULs hemsida den 30-Nov-2007

Skicka denna artikel till en vÅ n.



Den 6 november skickade IUL ut ett pressmeddelande där regleringsmyndigheter världen över uppmanas vidta omedelbara åtgärder för att kontrollera användningen av livsmedelstillsatsen diacetyl. Forskningsbevis förbinder diacetyl med en svår form av luftrörskatarr, obliterativ bronkiolit, som drabbar arbetare som exponerats för diacetyl inom livsmedelsförädlingsindustrin.

Föreliggande IUL-översikt presenterar forskningsbevisen för att diacetyl ger obliterativ bronkiolit och avslutas med en maning till handling. IUL enkätundersöker dessutom medlemmarnas erfarenhet av diacetyl.

Vad är diacetyl?

Diacetyl är en kemikalie med molekylstrukturen C4H6O2 och kallas enligt kemistandardiseringsorganisationen IUPAC:s nomenklatur för butandion eller 2,3-butandion. Diacetyl uppträder naturligt som ett resultat av jäsningsprocesser och finns därför i vissa ölsorter, viner och mejeriprodukter.

Det är användningen av diacetyl som syntetiskt smakämne som gett upphov till hälsolarmet, inte den naturligt förekommande diacetylen. Artificiellt framställd diacetyl har använts i tiotals år som smakämne men innehållsdeklareras sällan om ens alls. Den används på egen hand eller i kombination med andra kemikalier för att skapa en konstgjord smörsmak och innehållsdeklareras vanligen som ”aromämne” eller ”smöraromämne” om den alls anges. Tillverkningsarbetarna hanterar i allmänhet diacetyl i form av en gulaktig vätska i olika blandningsstadier i produktionen, även om inandningsrisken inte enbart begränsar sig till blandning (se nedan).

I vilka produkter används diacetyl?

Artificiellt framställd diacetyl finns i ett stort antal smakämnen som används i tillverkningen av frysmat och snacks (till exempel mikrovågspopcorn och potatis- och majschips), godis, bageri- och mejeriprodukter, bland annat smältost, gräddfil och keso, kommersiella bakmixer, glasyrer, salladsdressing, såser, marinader och andra hel- och halvfabrikat.

Diacetyl och ”popcornlunga”

Allt fler forskningsresultat pekar nu på att diacetyl leder till en svår form av luftrörskatarr, obliterativ bronkiolit, som i USA går under namnet ”popcornlunga”. Sjukdomen kan snabbt förstöra bronkerna, lungans minsta luftrör, vilket leder till gravt nedsatt andningsförmåga. Det är ett progressivt försvagningstillstånd som inte är behandlingsbart och kan leda till döden. Enda sättet att bli frisk är att genomgå en lungtransplantation. Livsmedelsarbetare riskerar att exponeras för diacetyl som ånga, droppar eller damm i tillverkningsprocessen.

Bevisen

Även om diacetyl på senare år har identifierats som en allvarlig arbetsmiljörisk vid tillverkningen av mikrovågspopcorn med smörsmak – där höga koncentrationer av diacetyl används, jämfört med andra områden – framkastades en eventuell koppling till den potentiellt livshotande lungsjukdomen obliterativ bronkiolit för första gången av amerikanska arbetsmiljöinstitutet NIOSH 1985. Arbetarna i blandningsrummet på ett företag som levererade tillsatser och smakämnen till bagerier utvecklade en ”smygande” obstruktiv lungsjukdom redan efter en kort tid på arbetsplatsen (ladda ner studien här: http://www.defendingscience.org/case_studies/upload/NIOSH_1985_Intl_Bakers.pdf)

En studie från 1993 där tyska kemiföretaget BASF testade laboratorieråttor som inandats diacetylångor visade livshotande skador efter en enda fyratimmarsexponering över en viss nivå. Studien publicerades inte 1993, men kan idag laddas ner från http://www.defendingscience.org/case_studies/upload/BASF-Study.pdf

NIOSH fick i stort sett samma resultat i en studie från 2006.

År 2000 studerade NIOSH (http://www.cdc.gov/niosh/) en grupp på 135 arbetare i en fabrik där man tillverkade mikrovågspopcorn och kom fram till att ”arbetarna uppvisade 2,6 gånger den förväntade förekomsten av kronisk hosta och andfåddhet jämfört med nationell statistik, och två gånger den förväntade förekomsten av läkardiagnostiserad astma och kronisk bronkit. Totalt sett uppvisade arbetarna 3,3 gånger den förväntade förekomsten av luftvägshinder. De som aldrig rökt uppvisade 10,8 gånger den förväntade förekomsten. Arbetare som deltog direkt i tillverkningen av mikrovågspopcorn uppvisade en högre förekomst av andfåddhet vid ansträngning och hudproblem som utvecklats sedan de började arbeta än arbetare i andra delar av fabriken. Det fanns ett starkt samband mellan kvartilen uppskattad ackumulerad exponering för diacetyl och luftvägshindrens frekvens och grad.”

”Slutsatser: den stora förekomsten av lungsjukdom och abnorma lungfunktioner och sambandet mellan exponering och resultaten i den undersökta gruppen arbetare antyder att de sannolikt har yrkesrelaterad obliterativ bronkiolit orsakad av att de inandats flyktiga smöraromämnen.” (Resultaten från studien publicerades i New England Journal of Medicine och kan laddas ner här: http://defendingscience.org/case_studies/upload/Kreiss-et-al-Study.pdf). Fyra av arbetarna på popcornsfabriken i studien sattes upp på en väntelista för lungtransplantationer.

Ytterligare amerikanska studier av arbetare på mikrovågspopcornfabriker har påträffat en hög förekomst av yrkeslungsjukdom hos arbetare som exponeras för ångor från artificiella smöraromer (bland annat diacetyl) i både blandning och packning. Studier har dessutom upptäckt höga halter av luftburen diacetyl vid teststationer för kvalitetskontroll.

När forskningen intensifierats har fler och fler offer för obliterativ bronkiolit upptäckts i essenstillverkningsanläggningar, bland annat en arbetare som jobbade i en fabrik där man gör smakämnen för hundmat. Sedan 2006 har Kaliforniens arbetsmiljöinstitut (Cal/OSHA http://www.dir.ca.gov/dosh/dosh1.html) påträffat åtta essensfabriksarbetare med obstruktiv lungsjukdom, flertalet med obliterativ bronkiolit. Ytterligare 22 har sämre lungkapacitet än normalt, något som eventuellt kan tyda på att de nyligen insjuknat.

Ny forskning pekar än klarare ut diacetyl som den konkreta ingrediens i smöraromer som vållar obliterativ bronkiolit, samtidigt som arbetsmiljölarm slagits rörande andra potentiellt farliga artificiella tillsatser. Resultaten från en färsk holländsk studie (http://ajrccm.atsjournals.org/cgi/content/abstract/176/5/498?etoc) av arbetare på en (ej namngiven) kemifabrik som tillverkar diacetyl drar följande slutsats: ”Exponering för ett ämne vid diacetyltillverkning tycks leda till syndromet obliterativ bronkiolit i kemiarbetarna, vilket stämmer med diacetylens misstänkta roll på annat håll i livsmedelstillverkningen.”

Den pågående studien av diacetyl i Kalifornien har identifierat minst 30 tillverkningsplatser där diacetyl används som ingrediens. Men det finns varken någon nationell databas eller en heltäckande lista över de livsmedelsföretag och deras varumärken som använder diacetyl. När IUL nyligen kontaktade europeiska smak- och doftämnesföreningen EFFA (European Flavour and Fragrance Association) vägrade de att uppge namn och plats på konkreta tillverkare som använder diacetyl och vilka varumärken som innehåller diacetyl.

Den fulla omfattningen av diacetylrelaterad lungsjukdom är okänd eftersom diacetyl aldrig har utvärderats ur perspektivet arbetstagarexponering och eftersom det inte finns några diacetylspecifika krav på innehållsdeklaration, användning och hantering. Däremot vet man att över 150 stämningsansökningar har lämnats in av arbetare i USA mot tillverkare som använder diacetyl och att forskare fortsätter hitta nya fall av obliterativ bronkiolit som kan knytas till diacetylexponering.

Symtomens diagnostisering

Symtomen på obliterativ bronkiolit feldiagnostiseras ofta som astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) – till exempel bronkit eller emfysem). Eftersom det ibland saknas symtom som påvisar insjuknandet och eftersom sjukdomsförloppet är mycket snabbt är det extremt viktigt att arbetare med potentiell diacetylexponering – oavsett exponeringsgrad – får genomgå omfattande läkarundersökningar och regelbundna kontroller. De andningsrelaterade symtomen på potentiell obliterativ bronkiolit är bland annat pipande, andfåddhet och hosta, vanligen torrhosta. Diacetyl kan även irritera (och till och med brännskada) ögon och hud.

Facket måste agera om diacetyl på arbetsplatsen

Redan det faktum att tre stora amerikanska tillverkare av mikrovågspopcorn har slutat använda diacetyl i sin produkt ger vid handen att säkrare ersättningsämnen finns att tillgå. IUL föreslår ett omedelbart förbud mot diacetyl i smakämnen till dess att säkra exponeringsnivåer – om det nu finns några – tillförlitligt kan fastställas. Diacetyl får inte användas om säkrare alternativ finns.

Den luftburna halten måste kontrolleras och regelbundna hälsokontroller genomföras av exponerade arbetare. Detta ska omfatta samtliga stadier från hantering av råmaterial och vidare genom samtliga relevanta stadier av förädling och paketering. Resultaten från hälso- och arbetshygienkontroller ska göras tillgänglig för fackliga företrädare, under sekretess om så krävs.

Som provisorisk skyddsåtgärd måste facket kräva att all tillverkning sker i slutna processer, all hantering av och exponering för öppna diacetylbehållare elimineras, full ventilation införs i samtliga arbetsplatsområden med hjälp av frånluftsventilation (och inte med tryckluft) samt att man börjar använda godkända andningsmasker. Ögon och hud måste också skyddas fullständigt.

Det måste ända betonas att ingen personlig skyddsutrustning kan anses tillräcklig så länge som det saknas normer för exponering som baseras på en sträng analys av arbetsmiljörisker och ytterligare medicinsk forskning.

Gör så här!

IUL uppmanar alla fackföreningar med medlemmar inom livsmedelsförädling att vidta åtgärder för att:

• informera medlemmarna och skyddsombuden i synnerhet om riskerna med diacetyl


• kräva att arbetsgivaren omedelbart presenterar verifierbar information om huruvida, var och hur diacetyl används på respektive arbetsplats


• uppmana livsmedelstillverkare och deras branschorganisationer att avslöja samtliga platser där det finns anläggningar som använder diacetyl samt att tala om vilka produkter och varumärken som innehåller diacetyl och vilka som levererar diacetylen


• kräva att behöriga myndigheter undersöker och kartlägger hälsan hos alla arbetare som potentiellt exponeras för diacetyl i sitt nuvarande eller tidigare jobb


• uppmana behörig regleringsmyndighet i landet att kontrollera användningen av diacetyl i ljuset av dagens kunskapsläge samt att som första åtgärd omedelbart förbjuda dess användning i livsmedelstillverkning