Home

Facket kräver att ILO vidtar omfattande åtgärder rörande osäkra jobb

31 October 2011 News
Utskriftsvänlig version

Över 100 fackliga företrädare från hela världen deltog i ett symposium om osäkra jobb som arrangerats av ILO:s byrå för arbetstagarverksamhet (ACTRAV) och hölls i Genève 4-7 oktober. Under tre dagar beskrev de medverkande förbunden hur osäkra anställningsformer undergräver arbetstagarnas rättigheter, kollektivavtalens spännvidd och löner och arbetsvillkor i hela världen.

IUL:s generalsekreterare Ron Oswald var en av huvudtalarna som öppnade symposiet. Han identifierade de främsta problem som ILO står inför vad gäller osäkra jobb.

”För miljontals människor har livet och jobbet alltid varit osäkra och så är det även i fortsättningen”, sa Oswald. ”Varför talar vi då om osäkra jobb som om fenomenet var något nytt?

Vi gör det eftersom arbetarrörelsen idag angrips nästan överallt, till och med i länder där rörelsen en gång ansågs trygg och säker. Centralt i angreppet är attacken på vår grundläggande rätt att tillhöra en fackförening och förhandla kollektivt.

Å ena sidan drivs den allmänna offensiven mot arbetstagarnas rättigheter på av de internationella finansinstituten. Oavsett vad som sägs om Världsbankens nya profil och Internationella valutafondens mänskliga ansikte är det fortfarande de gamla villkoren som gäller. De begränsar sig inte till utvecklingsländerna längre utan har trängt in i de kärnländer som förr drog i trådarna. Och de torgförs med ny energi som kapitalisternas svar på krisen. Anställningsavtal blir individuella och kollektiva rättigheter avskaffas i ett penndrag – och pluspoäng ges till de länder som går längst i generell otrygghet.

I en andra anfallsvåg avskaffas direkta tillsvidareanställningar. Fasta, direkta anställningar är på väg ut. De ersätts mer och mer av ’tidsbegränsade’ anställningar som i praktiken kan löpa i årtionden eller ett helt yrkesliv. De ersätts av outsourcing och personalinhyrning som döljer det faktiska anställningsförhållandet och alltså maktbalansen på arbetsplatsen och i samhället. De ersätts av ’säsongsavtal’ som gäller hela året och samlar alla säsonger på en enda arbetsplats. De ersätts av frilanshärvor där löntagare förvandlas till ’entreprenörer’. De ersätts av flexibelt behovsarbete och påhittade ’lärlingskap’ som ofta piffas upp som ’livslångt lärande’.

På alltfler arbetsplatser i både rika och fattiga länder – på plantager, fabriker, hotell, kontor eller till exempel labb – hittar vi ett krympande antal arbetstagare som kan förhandla via sina fack med arbetsgivaren, och ett växande antal arbetstagare som inte har den rättigheten eftersom ett kryphål i lagen gör att de får lönen betald av någon annan än den verkliga arbetsgivaren. Och vi hittar ett växande antal företag som inte har några som helst anställda och därför inget arbetsgivaransvar, eftersom de som utför arbetet som genererar vinsten är outsourcade – eller ’leasade’ som det heter i USA – till ett bemanningsföretag.

Detta är ett rättighetsbrott av enorma proportioner. Ibland kallas det för en ’utmaning’ eller ’flexibilitetsutmaningen’ eller något annat liknande som döljer sanningen. Rättighetsbrotten och arbetets nedvärdering åtföljs av en avsiktlig nedvärdering av språket. Men de osäkra jobben är ingen utmaning. De är ett detaljplanerat angrepp.”

Oswald uppmanade ILO verka för att ”återställa den verkliga innebörden till konvention 87 och 98, en innebörd som gradvis urvattnats i takt med att de osäkra anställningsformerna brett ut sig.”

De första tre dagarna fick de fackliga företrädarna tillfälle att i grupp- och plenarsamtal kartlägga drivkrafterna bakom de osäkra jobbens utbredning och jämföra erfarenheter och strategier för att bekämpa dem. Presentationer från ITUC och de globala fackliga federationerna BWI, ICEM, IUL och IMF beskrev pågående program och kampanjer med inriktning på att ge osäkert anställda rätt att organisera sig fackligt och förhandla. Peter Rossman från IUL:s sekretariat framhöll den ekonomiska dynamik som driver processen och poängterade att facket i samband med kollektivavtalsförhandlingar måste kräva full insyn i bemanningsjobb, tillfällig arbetskraft och kontraktstillverkare/kontraktsleverantörer av tjänster. I princip garanteras rätten till information om detta av ILO:s kärnkonventioner.

Utmärkta presentationer från ILO-experter om standarder och normer samt ILO:s framväxande rättspraxis för osäkra anställningsformer belyste dels områden att bygga vidare på och de trygghetsluckor som uppstått när befintliga konventioner i många fall inte genomarbetats tillräckligt i praktiken och i rättspraxis för att fånga upp konsekvenserna av triangulära anställningsrelationer. För att värna arbetstagarna och deras rätt att tillhöra fackföreningar och förhandla måste befintliga konventioner skyddas mot angrepp från arbetsgivare och regeringar, men deras tillämpning under nya förhållanden kräver vidareutveckling t ex genom klagomål till ILO:s kommitté för föreningsfrihet. Den processen fordrar organisering och kamp.

Symposiets sista dag – som var Världsdagen för anständigt arbete – samlades deltagarna utanför FN och medverkade i en demonstration som organiserats av schweiziska facket Unia i protest mot den rättsosäkerhet som råder för fackligt aktiva i Schweiz.

Deltagarna tågade sedan till ILO, där symposiets slutsatser presenterades för ILO-representanter. Mötets budskap till ILO var tydligt: nämligen att osäkra anställningar måste sättas i centrum för deras arbetsrättsliga verksamhet. I slutsatserna fastslås att arbetstagare ”med osäkra anställningar drabbas av undermåliga arbetsvillkor över hela fältet: trygghet, förutsägbarhet, arbetsmiljö, löner och förmåner och tillgång till socialförsäkringar. De osäkra anställningsformernas utbredning är en del av vad som i praktiken ett världsomfattande angrepp från storföretagens sida på rätten att tillhöra facket och förhandla kollektivt, ett angrepp där företagen går över till personalinhyrning och individuella kontrakt, motarbetar nationella avtal och branschavtal och smiter från sitt arbetsgivaransvar genom att komplicera vad som i själva verket borde vara en direkt anställningsrelation med sin personal.”

Några av de konkreta åtgärder som nämns i slutsatserna från mötet är att ILO ska göra en heltäckande utredning om lag och praxis, sammankalla ett expertmöte om hinder för organisering och kollektiva förhandlingar för arbetstagare med osäkra anställningar, samt titta närmare på utvecklingen av lämpliga verktyg för att begränsa, kringskära och reducera användningen av osäkra anställningsformer.

Slutsatserna från mötet och deltagarnas och ILO:s presentationer kan laddas ner i sin helhet från ILO ACTRAV:s hemsida på engelska, franska och spanska.