Home

Nya löftesbrott från Kraft – nu i Spanien

20 April 2011 News
Printer-friendly version

Runt 160 spanska arbetstagare som tillverkar Kraft-produkter riskerar att hamna i den växande skaran arbetslösa före detta Kraftanställda.

2008 meddelade Kraft att företaget tänkte lägga ner fabriken El Caserío i Mahón på Menorca i Spanien. Enligt IUL-anslutna spanska livsmedelsarbetarförbundet Agroalimentaria CC.OO skulle nedläggningen inte bara göra de 163 arbetarna på fabriken arbetslösa. Den skulle dessutom få ekonomiska och miljömässiga konsekvenser för ön Menorca. En försäljning av fabriken skulle däremot bevara jobb (som var inkomstkällan för cirka 300 familjer), mejeribönder och traditioner och sysselsättning på landsbygden.

Men Kraft vägrade erkänna att det fanns någon realistisk köpare. Nedläggningsalternativet var dock inte längre lika lockande när regeringen informerade företagsledningen om att villkoren för ett godkännande av uppsägningarna av Mahónarbetarna inte uppfyllts.

Efter en energisk kampanj som leddes av facket och backades upp av regeringen och civilsamhället (t ex mjölkproducenterna ovan) hittade Kraft till sist en köpare: Nueva Rumasa-koncernen, som är ett familjeägt konglomerat med intressen inom livsmedel, dryck, detaljhandel och hotell. Enligt Krafts ledning så hade Nueva Rumasa nämligen tagit fram en realistisk verksamhetsplan.

Ägarbytet ägde rum 1 juli 2009. Samma dag trädde dessutom ett samtillverkningsavtal i kraft mellan den nya ägaren Quesería Menorquina-Nueva Rumasa och Kraft.

Med det arrangemanget slapp Kraft betala ersättning till de anställda samtidigt som man själv fick fortsatta intäkter från försäljningen av sina varumärken.

Det verkar nu som om Kraft antingen varit grovt försumliga i kontrollen av köparen eller grovt oärliga mot sina anställda och Menorcaborna eftersom Nueva Rumasa nu gjort konkurs och utreds för bedrägeri.

Se UGT och CC.OO i gemensam kampanj för medlemmarnas rättigheter på konkursat livsmedelsföretag (på engelska).

Mindre än ett år efter ägarbytet började problemen torna upp sig med sena löner och betalningsförseningar till leverantörer. I januari 2011 låg betalningsförseningar på upp till två månader på hög i alla koncernens företag. I mitten av mars fick personalen på Quesería Menorquina en veckas ”semester” eftersom leverantörerna slutade leverera råvaror. Nueva Rumasa ansökte om konkursskydd för sin verksamhet på Menorca, men den 5 april klev en domstol in och tog över förvaltningen av företaget.

Nueva Rumasa har visat med all önskvärd tydlighet att man aldrig hade någon realistisk verksamhetsplan för Quesería Menorquina. Fabriken kan inte drivas på grund av råvarubrist. De anställda får inte betalt och riskerar att bli av med både jobb och sociala skyddsnät.

Var är Kraft i detta kaos? Kraft Foods har gjort en redan osäker framtid än värre för fabriken och personalen genom att dra tillbaks alla nya beställningar med motiveringen att Nueva Rumasa inte fullgör samverkningsavtalet. Cirka 40 % av fabrikens produktion sker åt Kraft Foods.

IUL gör nu gemensam sak med det spanska livsmedelsarbetarförbundet Agroalimentaria CC.OO och uppmanar Kraft Foods att svara på vissa obehagliga frågor om varför man inte lyckats leva upp till sina löften. Visste Kraft verkligen inget om de farhågor för Nueva Rumasas kreditvärdighet som cirkulerade i spanska finanskretsar redan månader innan affären? Eller brydde sig Kraft bara inte? Och sa istället tanklöst till sina anställda, samhället Mahón och myndigheterna att köparen av El Caserío-fabriken hade en realistisk verksamhetsplan?

Ännu en gång verkar Kraft alltså använda samma tveksamma taktik som i fallet med Cadburyfabriken i brittiska Somerdale (på engelska) som hotades av nedläggning innan Kraft dök upp på scenen. Genom att låta påskina att man hade möjlighet att fortsätta driften på fabriken skapade Kraft hopp och förväntningar – samtidigt som de fick grönt ljus för affären. Men omedelbart därefter ”medgav” Kraft att man inte känt till alla fakta, att den fabrik som i själva verket byggdes i Polen för att ta över produktionen från Somerdale nästan redan var klar – och att allt därför redan var för sent.

I Sydafrika – där Kraft fått klartecken från myndigheterna för köpet av Cadbury genom att lova att affären inte skulle leda till några större nedskärningar – planerar nu företaget nedskärningar som innebär att upp till 400 jobb försvinner på Cadburyfabriken i Port Elizabeth.

De spanska anställda gör nu gemensam sak med de anställda i Sydafrika och Storbritannien och kräver att Irene Rosenfeld respekterar och försvarar deras rättigheter. Agroalimentaria CC.OO och IUL kommer gemensamt att be om ett möte där framtiden för fabriken och personalen kan diskuteras.