Ledare: Kom ihåg 28 april att nolltolerans mot olyckor kan vara farligt för hälsan!

I hela världen mobiliserar facket igen den 28 april. I olika länder har olika fack olika fokus på de 360 000 årliga arbetsplatsolyckorna med dödlig utgång och de 2 miljoner arbetstagare som dör i yrkessjukdomar. Den 28 april kommer som alla andra dagar runt 960 000 arbetstagare att skadas i en arbetsplatsolycka och cirka 5 300 arbetstagare dör i yrkessjukdomar.

Uppbackade av en armé av konsulter och propagandamakare ger arbetsgivarna allt större spridning åt lögnen att det är arbetstagarnas eget fel att de hemsöks av all denna sjukdom och död. ”Beteendebaserade säkerhetsprogram” – som först utvecklades av försäkringsbranschen i USA och sedan förfinades av kemijätten DuPont (”Ett bättre liv med kemi!”) – försöker avleda uppmärksamheten från arbetets organisering, dess metoder, material och tids- och rumshierarkier, och istället lägga skulden på den enskilda arbetstagaren. I den här lögnen är det farliga beteenden som skördar dödsoffer – inte farliga arbetsplatser.

Ansvaret flyttas från riskfaktorn till individen: ”Säkerhet är allas ansvar.” Enligt det här tänket behövs varken några heltäckande arbetsmiljöprogram eller fackliga skyddsombud som ger arbetstagarna möjlighet att kartlägga farliga moment och eliminera dem genom fackligt arbete. Olyckor beror på individers misstag. Det viktiga är att leva upp till den omtalade nolltoleransen för olyckor. Bonusar kopplas till noll olyckor och anställda uppmanas söka individuell vård utanför arbetsmiljöprogrammens ramar. Personal screenas medicinskt på jakt efter eventuella egenskaper som kan leda till ”riskbeteenden”.

Som vanligt har dagarna innan årets International Worker Memorial Day präglats av en rad dödsolyckor som skördat mängder av offer i företag – fabriker, gruvor, byggarbetsplatser – som skrutit med sin ”nolltolerans” mot olyckor. Flera av nolltoleransrutinerna som nämns ovan tillämpas på Nestlés anläggningar, ensamma eller i kombination. I senaste Creating Shared Value-rapporten konstaterar Nestlé att ”säkerhet inte är förhandlingsbart”. Men det är bara ännu en sak som Nestlé fått om bakfoten. Säkerhet måste ständigt förhandlas, eftersom nya risker uppstår varje gång som produktionsprocessen förändras – och det gör den ju ständigt! Och förhandlingar kräver att facket är starkt, på varje enskild arbetsplats.

Omfattande globala rapporter – på ursprungsspråken – avseende fackliga aktiviteter den 28 april finns på brittiska Hazards hemsida. IUL:s bidrag i år är att föreslå ett globalt motangrepp mot den ”beteendebaserade säkerhetens” lömska doktrin. Det är dags att sluta skylla på offret och återigen propsa på arbetsgivarens absoluta huvudansvar för arbetsmiljön. Nolltolerans mot olyckor kan vara livsfarligt.