Gästkrönika: Rory O'Neill, ITUC:s rådgivare i arbetsmiljöfrågor
Internationella minnesdagen för arbetare 2024: Klimatkrisen utsätter arbetstagare för potentiellt dödliga risker
Ett dåligt klimat
Varmt, kallt, blött och vilt. Vädret blir mer oförutsägbart och mer extremt. Faror tittar på de nya risker som uppstår till följd av klimatkrisen, som har lett till att krisberedskap har blivit en viktig del av säkerhetspolicyn på arbetsplatsen.
Det är mycket mer än en period av ostadigt väder.
I ett uttalande från Världshälsoorganisationen (WHO) i december 2023 konstaterades att året hade bevittnat "en alarmerande ökning av klimatrelaterade katastrofer, inklusive skogsbränder, värmeböljor och torka, vilket ledde till befolkningsförflyttningar, jordbruksförluster och ökade luftföroreningar".
Och även om skador, stress och förslitningar kanske är de vanliga frågorna för fackliga skyddsombud, så innebär klimatkrisen att en ny fråga håller på att leta sig in på skyddskommittéernas dagordning - krisberedskap.
Som svar på den accelererande krisen förklarade Internationella fackliga samorganisationen (ITUC) att temat för den internationella minnesdagen för arbetare den 28 april 2024 kommer att vara "Klimatrisker för arbetare".
Enligt rapporten påverkar extrema väderförhållanden och förändrade vädermönster arbetstagarnas anställningstrygghet och hälsa.
Värmerelaterade dödsfall och sjukdomar bland arbetstagare inom jordbruk, byggnadsverksamhet och andra utomhusjobb har ökat kraftigt, konstaterar den globala fackliga organisationen. Men inomhusarbetare, särskilt de som arbetar i heta processer som bagerier, löper också allvarliga risker.
I takt med att temperaturen stiger ökar också antalet arbetsolyckor.
ILO uppskattar att det i hela världen 2020 fanns 22,85 miljoner arbetsskador, 18.967 dödsfall och 2,09 miljoner förlorade funktionsjusterade levnadsår (DALYS) på grund av arbetsskador som kan hänföras till värmeexponering på arbetsplatsen.
Enligt en briefing från den amerikanska tankesmedjan Public Citizen i maj 2023 ökar antalet skador med 1 procent för varje ökning med 1°C över den omgivande temperaturen, och effekten är ännu mer markant vid högre temperaturer.
Det påverkar också slutresultatet.
"Attarbeta på en varmare planet: Theeffect of heat stress on productivity and decent work", en rapport från 2019 från FN:s internationella arbetsorganisation (ILO), drar slutsatsen att om inget förändras kan problemet minska den globala BNP med 2,4 miljarder USD år 2030.
Det gör dig sjuk
Värmerelaterade sjukdomar är ett stort problem på arbetsplatserna. I en global analys från ILO 2024 av klimatmodeller, globala temperaturprognoser, arbetskraftsdata och information om företagshälsovård beräknades att minst 2,41 miljarder heltidsanställda utsattes för värme på arbetsplatsen 2020.
Och för många inom en rad olika sektorer kan denna exponering vara allvarligt skadlig för hälsan.
Värmerelaterade sjukdomar varierar i svårighetsgrad från lindriga värmeutslag och svullnader, som förvärras till värmestress och värmeutmattning, till allvarligare och potentiellt dödliga sjukdomar som rabdomyolys (muskelskada), akut njurskada, värmeslag och hjärtstopp orsakat av värmestress. Arbetstagare med redan existerande hälsotillstånd, som diabetes, lung- eller hjärtsjukdomar, kan vara särskilt utsatta för risker (Hazards 162).
Ett nyligen erkänt tillstånd, kronisk njursjukdom av okänd etiologi (CKDu), har observerats hos bananarbetare och andra som utför tungt kroppsarbete i heta temperaturer och dödar tusentals varje år.
En artikel från 2016 i Clinical Journal of the American Society of Nephrology föreslog att "CKDu" kan representera en av de första epidemierna som orsakas av klimatförändringar.
Bra klimat för dåliga infektioner
Värmen är inte det enda hotet.
"Klimatkrisen, urbaniseringen och förändrad markanvändning påverkar hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och har lett till att biologiska faror utgör nya risker eller risker på nya platser", konstateras i en ITUC-briefing om biologiska faror från december 2023.
ILO:s policy brief från september 2023, "Occupational safety and health in a just transition", varnar för att "riskerna för vektorburna sjukdomar, såsom malaria eller denguefeber, kommer att öka med varmare temperaturer, inklusive potentiella förändringar i det geografiska utbredningsområdet för dessa vektorer till följd av klimatförändringarna. Denna utveckling påverkar alla arbetstagare, särskilt utomhusarbetare som löper högre risk att drabbas av vektorburna sjukdomar från vektorer som myggor, loppor och fästingar. Smittsamma sjukdomar kan också drabba arbetstagare via vattenburna och livsmedelsburna patogener, t.ex. Salmonella spp. när de har direktkontakt med förorenat vatten eller livsmedel."
Extremt väder
Det handlar inte bara om värme. Stormar, orkaner, översvämningar, snöstormar, blixtnedslag, tornados, skogsbränder och kraftiga vindar är alla en del av klimatförändringspaketet.
Skogsbränder - som har blivit mycket vanligare till följd av klimatförändringarna - kan vara dödliga, och räddningspersonal är särskilt utsatt. Det är inte bara hettan och lågorna - röken är en riktig mördare.
Den amerikanska regeringens säkerhetsforskningsbyrå NIOSH säger att vanliga faror som brandmän som arbetar på brandlinjen "kan inkludera överbränningar / fastklämningar, värmerelaterade sjukdomar och skador, rökinandning, fordonsrelaterade skador (inklusive flygplan), halkar, resor och fall och andra. Dessutom på grund av långvarig intensiv fysisk ansträngning", samt att de "riskerar plötslig hjärtdöd och rabdomyolys".
Översvämningar kan göra transporter farliga för alla arbetare och medföra en ökad risk för infektioner. Beroende på var i världen du befinner dig kan det handla om allt från förkylningar till kolera. Jordbruksarbetare kan få ett farligt jobb eller inget jobb alls.
Översvämningar kan skapa risk för sjukdomar som är förknippade med återflöde av avloppsvatten, tillstånd som Weils sjukdom som är kopplad till gnagare och exponering för mögel. Risker från skräp som nedfallna träd eller vatteninträngning som äventyrar el- eller brandsäkerheten kan göra arbetet farligt eller omöjligt.
Kallt väder är baksidan av de extrema temperaturriskerna på jobbet. När temperaturen sjunker under -10°C finns det risk för hypotermi eller förfrysning om man vistas utomhus under långa perioder utan tillräckligt skydd. Nedkylning genom vind kan öka riskerna avsevärt. Andra köldrelaterade sjukdomar som drabbar utomhusarbetare är skyttegravsfot och köldblåsor.
Halk-, fall- och fordonsolyckor kan öka till följd av snö, is och frost. Snö kan dölja faror, inklusive fallrisker eller ömtåliga takpaneler.
Föroreningsproblem
Luftföroreningar och smog kan skapa akuta och långsiktiga hälsorisker. I en artikel från 2023 i Journal of Occupational and Environmental Hygiene konstateras att klimatförändringarnas ökande inverkan på nivåerna av luftföroreningar kommer att påverka utomhusarbetare oproportionerligt mycket.
WHO:s och ILO:s gemensamma globala uppskattningar av arbetssjukdomsbördan från 2021 tyder på att mer än 770 000 dödsfall per år kan hänföras till yrkesmässig exponering för luftföroreningar, men ILO tillägger att den verkliga omfattningen av hälsoeffekterna av luftföroreningar på arbetsplatser sannolikt är mycket högre.
ILO noterar att luftföroreningar på arbetsplatsen, antingen inomhus eller under arbete utomhus, kan orsaka en rad akuta och kroniska hälsoeffekter, inklusive cancer, stroke, luftvägssjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och andra hälsoproblem.
Viktiga arbetstagare - de som tillhandahåller sjukvård, transporter, livsmedel och andra livs- och samhällsnödvändiga tjänster - kan utsättas för förhöjda risker eftersom de vanligtvis måste arbeta, men kanske inte anses utgöra en hög risk under normala omständigheter, och därför kanske inte har nödvändig utbildning, skyddskläder eller utrustning.
Sluta bara.
I takt med att klimatkrisen accelererar kommer arbetstagare i allt högre grad att utsättas för naturliga faror på arbetsplatsen, enligt en rapport från amerikanska National Employment Law Project (NELP). I rapporten hävdas att arbetstagare i allt högre grad kommer att behöva utöva sin rätt att vägra utföra farligt arbete - och att de dessutom behöver ytterligare nya rättigheter.
I NELP:s rapport "The Right to Refuse Unsafe Work in an Era of Climate Change" står det att arbetstagare "måste ha en verklig rätt att vägra utföra farligt arbete i samband med naturkatastrofer, och detta måste stödjas av arbetsskyddade rättigheter till betald ledighet, bestämmelser mot repressalier med meningsfulla påföljder för bristande efterlevnad och omfattande arbetslöshetsförsäkringsförmåner."
Enligt ILO:s konvention om säkerhet och hälsa på arbetsplatsen, konvention 155 - den viktigaste globala säkerhetslagen - får arbetstagare som anser att deras arbete utgör "en överhängande och allvarlig fara" för deras liv avbryta arbetet och "ska skyddas mot otillbörliga konsekvenser i enlighet med nationella förhållanden och praxis".
Konvention 155 är en av ILO:s "grundläggande" konventioner och bör därför respekteras och främjas i alla ILO:s 187 medlemsländer, även i länder som inte har ratificerat den.
28 APRIL: Mer information om International Workers' Memorial Day finns på Hazards/ITUC:s webbsidor om evenemang och resurser: www.28april.org
